madeleinne

..på mycket länge känner jag att jag längtar till hösten. Jag kommer överleva den, mer än bra. Jag hoppas, tror och vill. Att sätta upp någonting att se fram emot när hösten tränger sig på bestämde jag förut att genomföra. Och det har jag gjort.
Redan i September börjar jag beta av min se fram emot-lista. Jag, min syster, Ida och Sofia har en heldag i Stockholm med fotografering. Vi tar bilen ner tidigt på morgon, blir helt fixade, smink och hår, kan bli riktigt kul. Få leva ut sina modelldrömmar, haha.
Jag och pappa åker förmodligen ner till Göteborg för fotboll. Bara en sak som kan försöra den möjligheten, att ingen kan ta mitt K den dagen. Förhoppningsvis får vi sällskap av C.
Oktober. Oktober med resan till Egypten. November och Lars Winnerbäck med två favoriter, syster och berka. Precis en månad efter är det dags igen, Lars Winnerbäck med familjen.
Mellan allt det här spenderar jag mycket tid på jobbet och Leksand för hockey tillsammans med pappa.

Jag har nog aldrig haft så här många saker att se fram emot under hösten tidigare. Jag älskar det. Jag möter hösten med en klackspark. Mörkret och jobbet kommer inte knäcka mig.

Kom och tänka på en sak igår när vi stod på jobbet. Innan jag började där hade jag aldrig satt min fot på bygget. Trots att Max funnits i flera år innan jag började där. Nu är det som att jag alltid varit där. Jag lever och andas Max, jag har fått en till familj, en familj man inte kan släppa taget om. Dom sa det i Åre, en gång maxare alltid maxare.

//